AKTIVITETER
SPÅRKURS MED MICKE POUNO
av Helené med Eassa
av Helené med Eassa
Under helgen var Micke hos Rapportarna
och styrde upp i leden…
Men vilka ängar Gunilla hade raggat tag i, välvilliga bönder i Vårgårda med omkrets hade ställt upp och ”lånat ut” vad som kändes som milsvida ängar. Ett stort tack till dem och Gunilla för det! Vi saknade inte skogen!
De allra flesta hade nappat på att träna upptag och återgångar i spåret.
Då många av oss har tränat på riktningsbestämning vid upptag med hjälp av tips från Tomas, fick han det svettigt en stund. Hade han hjälpt oss eller stjälpt oss? Var det en bra metod eller ej?? Det myntades ett nytt uttryck, nämligen ”Tomas-upptag”, och till slut visade det sig att även Micke körde med ”Tomas-upptag”. Det kändes ju väldigt bra! Vi var bekanta med metoden och fick bekräftat från professionellt håll, det som vi länge vetat, att Tomas är riktigt duktig på det här med spår! Återgångarna i spåret var ett mycket smidigt sätt att få möjlighet att lära hundarna att jobba ut spårtappt enligt en och samma metod oavsett hur eller var man tappat spåret, i raksträcka, vinkel eller återgång… Det var väldigt intressant att se hur hundarna jobbade och det var en klar fördel att se så många olika hundar och förare genomföra denna övning för det krävdes en viss teknik och lite styrning för att få det resultat man var ute efter.
Det var i samband med detta som Micke fick lära sig att det är stor skillnad på en vanlig hund och en ”Rapportare”. Det som han hade kämpat med i ett halvår för att lära sin hund funkade på 1: a försöket för en Rapportare, det säger ju en del om ”hundmaterialet” Efter lunchen var det då dags att ge sig ut och lägga spår efter de tips man fått från förmiddagen samt pröva på hur det kändes att själv vara den som avgjorde när man skulle hänga på eller inte i upptagen och lösa återgångarna på egen hand. Alla verkade vara överens om att det kändes lite utelämnat men att man med mer träning nog skulle hitta den rätta känslan! Det avslutande teoripasset på lördagen blev mest diskussion kring söndagens ämne, nämligen ”hårda” spår. På kvällen blev det dessutom lite tid över för mat och prat, samt en liten skvätt med gott att dricka, Mycket Trevligt!!! !På söndagen började vi med att titta på när Caramelle och Anna tog ett spår som Micke hade lagt tidigare på morgonen, inne på och runt omkring Campingen som trots allt var relativt bebodd. Vilket innebar att en hel del folk hade passerat spåret innan vi gick det och det var många skiften i terrängen. De gjorde ett alldeles utmärkt arbete och det kanske inte var en slump att även samma ekipage vann våran vinspårtävling ett par veckor innan. Framförallt imponerade Caramelle stort när spåret gick från gräs till asfalt, hon jobbade oerhört fokuserat och spårade mer eller mindre varje fotspår på asfalten. Hon visade också på ett mkt tydligt sätt att Micke hade varit uppe och klättrat på ett staket. Det som egentligen var svårast för henne var då Micke hade gått upp på en lastbrygga, där det verkade som om vittringen sjunkit ner under bryggan och hon indikerade att hon ville vidare in under den. Hur som helst så löste de spåret mkt bra! Och det var väldigt kul att se!Vitsen med spåret var nog att få oss att inse att vi inte behöver ta våran bil och köra långt ut i skogen för att lägga ett spår där ingen annan gått! Vi kan lika bra gå ut och spåra hemma vid husknuten, hundarna löser mycket mer än vi tror, bara vi ger de chansen och lägger lite träning på det. Därefter bar det iväg ut för att träna på hårda spår. Vi höll till vid ett industriområde och samtliga fick lägga en två spår på asfalt, man kan väl säga att det kändes lite lätt löjligt att gå ut dessa spår. För att få maximalt med vittring på backen skulle man vrida runt fötterna så mkt som möjligt fram o tillbaka vilket gjorde att man såg ut som om man dansade fram, med kraftigt vickande bak, till alla åskådares stora nöje! Det är klart en del saker får man bara bjuda på!Om man summerar spåren skulle jag säga att de som hade ”lättast” för spåret var de hundar som inte direkt förväntade sig att få spåra, de låg mer rätt i intensitet. De som förväntade sig ett spår gick upp i lite för hög intensitet och då det visade sig vara svårare än vanligt samt att situationen att spåra på asfalt inte var helt bekant, kunde vi se en del frustration hos några. Det var dessutom löjligt lätt att få hundarna att använda ögonen, vilket givetvis inte var målet, men i vissa fall blev det så trots allt. Något att lägga på minnet vid kommande träningstillfällen, jag säger bara korvspad och mörk asfalt! Slutbetygen blev dock att samtliga hundar var väl lämpade för att lära sig spåra på hårda/svåra underlag och vi fick en hel del tips inför den uppgiften. Det var bara att träna vidare!Med den delen avverkad var det dags att äta lite och som avslutning på en mkt trevlig helg åkte vi hem till Gunilla och åt Tacogratäng med Nachos och sallad, det var kanongott! Och satt som en smäck!
Som avrundning på det hela öppnade Micke med att säga att det som han hade pratat om under helgen inte på nåt sätt var sanningar, vilket jag tycker var lite jobbigt då jag antecknat och anammat en hel del! Vissa gör tydligen allt för att bli av med konkurrensen… Och direkt efter det så hotade våra uppfödare med att han tillråga på allt skulle komma tillbaka vid ett senare tillfälle… Undrar vad det blir för inriktning då???Skämt åsido, det var en superb helg, det vet alla som var där och jag kan bara beklaga att ni som inte var där missade tipsen från en utav de absolut bästa spårinstruktörer som jag lyssnat på! Vi får verkligen hoppas att en uppföljning sker relativt snart!För dem som vill finns det recept att få både på Tacogratängen och Blåbärspajen! Hör av er till Gunilla o Johanna!
Micke Pouno håller teoripass
Christer & Dundra
Stina & Dimma
Anna & Caramelle
Rose-Marie & Extra
Micke har genomgång
Kennelmor & Kennelfar